Vad är egentligen en aktie?

Du kanske redan vet det här men...

Aktier är förmodligen de första tillgångarna du kommer att tänka på när du hör ordet investeringar. Och som med många andra bekanta ord är det lätt att känna till vad aktier är utan att ha en tydlig definition i åtanke. Så låt oss titta närmare på definitionen av en aktie.

Aktie, eller eget kapital, är en ägarandel i ett företag. Aktier är allstå avgränsade enheter av ett bolag. 

Termen börsnoterad syftar på aktier som handlas på en börs som är öppen för allmänheten, som till exempel Stockholmsbörsen, Londonbörsen (LSE) eller New York-börsen (NYSE).

‍

Börsnotering

När företag listar sina aktier för handel för första gången blir de börsnoterade i en så kallad börsintroduktion, eller IPO (Initial Public Offering). En börsintroduktion är en stor företagshändelse och en stor affär för investmentbanken som hanterar och försäkrar börsintroduktionen.

I en börsnotering säljer i regel inte de nuvarande ägarna sina aktier - tvärtom så hindras de ofta från att göra det under en period, av juridiska skäl. Hela bolaget delas upp i publika aktier: där de privata ägarna istället får en del av dessa publika aktier och resten ägs av företaget självt. Aktierna som bolaget äger läggs sedan ut på marknaden och noteras på en börs. När investerare sen köper dessa aktier får bolaget in pengar.

Under själva börsnoteringen har företaget störst chans att få in kapital från allmänheten. När aktierna väl har börsnoterats så kommer de att handlas mellan investerare på börsen, utan att ytterligare pengar går till företaget.

Företag kan välja att ge ut fler aktier till allmänheten för att få in ytterligare kapital, men detta späder ut varje enskild aktieandel och kan påverka aktiekursen.

När stora aktieägare (såsom grundare) bestämmer sig för att sälja stora mängder av sina aktier, kallas detta ibland för ett sekundärt erbjudande. Det ökar antalet aktier som cirkulerar på marknaden men skapar inga nya aktier, så det skapar inte heller någon ytterligare aktieutspädning.

‍

Vad du får med dina aktier

När du köper aktier spekulerar du inte bara i att aktiekursen går upp eller ner. Du äger också en del av företaget, med alla förmåner som det innebär.

De flesta aktier ger dig rösträtt vid bolagsstämmor, där du får en rösträtt för varje aktie du äger. Med dina rösträtter kan du rösta i val till bolagsstyrelsen, vid uppköp och vid stora strategiska förändringar i bolaget. Ibland kan man rösta på chefslöner. Det är trots allt ditt företag (delvis).

En annan viktig fördel: att äga aktier ger utdelning, bokstavligen.

Om/när styrelsen beslutar att dela ut vinster (istället för att återinvestera dem i bolaget) får du ta del av vinsten i form av utdelning, i proportion till hur stor del av bolaget du äger. Du kommer också att få utdelning om du investerar i en aktiefond eller ETF som innehåller aktier som ger utdelning.

Vissa aktier ger ytterligare fördelar, utöver aktieutdelningar. Om du exempelvis äger 100 eller fler aktier i Ford får du rabatt på dina köp. Tuggummiföretaget Wrigley’s brukade skicka ut tuggummiförpackningar med sina aktieägarrapporter: en gullig förmån enligt vissa eller en slags förolämpning enligt andra.

‍

Publika aktier ökar i grund och botten det ekonomiska deltagandet.

Även om du inte är mjukvaruingenjör, bonde eller utvinner diiamanter så kan du vara delaktig i dessa industrier genom att äga aktier. Du kanske inte är vd för Apple, men om du äger en Apple-aktie kan du vara en liten andel av vd:ns chef för bara några tusen kronor.

Nu har vi gått igenom de mest grundläggande egenskaperna som kännetecknar publika aktier. Det finns (naturligtvis) mer komplexa ämnen, exempelvis värdering och marknadsmekanismer, som vi kommer att ta upp framöver.

Du kan sluta läsa här om du vill, men för den som verkligen är intresserad nördar vi ner oss i en kort historik om hur aktier blev till.

‍

Aktiens historia – en snabbgenomgång

Uppkomsten av aktier grundar sig i skapandet av aktiebolag.

De närmaste förfäderna till moderna publika bolag var de företag som startades för att utnyttja kolonisering och handelsexpansion i Asien och Amerika. År 1602 var nederlänska ostindiska kompaniet - VOC - det första företaget som formellt noterades på en börs.

Deltagandet i publika aktier steg stadigt under 1600-talet, i takt med att inkomsterna steg och medelklassen i Europa växte och blomstrade.

Liksom många andra ekonomiska innovationer triggade den snabba ökningen av aktieägande en stor och farlig tillgångsbubbla. Mellan 1711–1720 blev många aktieägare ruinerade av den spekulativa feber som uppstod kring aktierna i South Sea Company. Företaget hade ett lagligt monopol på brittisk handel i Sydamerika, men eftersom Spanien till stor del hade kontroll över kontinenten så existerade inte handelsmonopolet i praktiken. Det var som att bli utnämnd till innovationschef — det låter viktigt men det finns inget att göra.

Istället var företagets huvudsakliga verksamhet att köpa upp och konsolidera statsskulder – ett komplext finansiellt system full av insiderhandel, mutor och ryktesspridning.

Trots detta var de påhittade handelsrikedomarna så pass lockande att aktiekursen steg från 100 pund till 1 000 pund under det sista året.

Dussintals företag med liknande namn, företag som ibland knappt existerande, startades för att tjäna pengar på den spekulativa mani som pågick. Ett företag beskrev sin verksamhet som: "ett företag som ska utföra ett åtagande med stor fördel, men som ingen riktigt vet vad det är." Ganska briljant, eller hur? (Jämförelser med kryptovalutor kan göras på eget bevåg).

I den oundvikliga priskollapsen ruinerades tusentals människor och självmord blev dessvärre en daglig företeelse. Frankrike kämpade med en egen snarlik bubbla i princip samtidigt, kopplad till Mississippi Company.

Under 1800-talet blev aktiebolag och aktieägande allt vanligare. Under åren 1848-1864 inleddes de första diskussionerna om att använda aktiebolagsformen i Sverige, och Sveriges första aktiebolagslag antogs av Riksdagen 1848. Bolagsformen drevs fram som en effekt av industrialiseringen och de viktigaste elementen var att aktieägarna inte hade något personligt ansvar för bolagets verksamhet, samt att bolagen var tvugna att hålla en årlig bolagsstämma där verksamhet och ekonomi redovisades. 

Dagens ekonomi domineras av publika bolag. 1901 blev US Steel det första företaget att omsätta över en miljard dollar - idag strävar de främsta teknikföretagen efter att nå en biljon dollar.

Freetrade ger inte investeringsråd och enskilda investerare måste fatta sina egna beslut eller söka oberoende rådgivning. Värdet på dina pengar kan gå upp såväl som ner och du kan få tillbaka mindre än din ursprungliga investering.

Freetrade Europa AB (org. nr 559285-0696) är auktoriserat och reglerat av Finansinspektionen.

Copyright © 2023 Freetrade Med ensamrätt.

Postadress:
Freetrade Europa AB
Vasagatan 7
111 20 Stockholm, Sverige

‍